google-site-verification=Me7em-kJIz4okhdHllopXTTMjn3A0sl2G2yfGnUCCM4

 
Photo on 8-19-14 at 8.42 AM #2

Ledsagare som skänker tröst och glädje

Böcker har alltid haft en central plats i mitt liv. Även under de perioder i tonåren när jag var totalt less på skolan, böcker och lärande i största allmänhet  fanns de där i bakgrunden. Tysta och stilla – men mitt i all tysthet hördes de tydligt. Djupt inom mig visste jag att en dag skulle jag återvända till dem. Mina bokhyllor har successivt fyllts upp under åren. Facklitteratur, skönlitteratur, biografier, historia – och kokböcker! Det ligger alltid en eller ett par böcker på mitt sängbord: just nu är det ”EMDR Solutions” av Robin Shapiro som jag läser om igen, och ”Jag vill ju bara vara fri” en bok om Lena Nyman av Annika Persson.

På läspallen i mitt kontor ligger just nu en bok av Christopher Bollas som heter "Being a Character - Psychoanalysis and Self Experience" som jag längtar efter att börja läsa. De första orden i introduktionen lovar mycket. Han skriver, "Var och en av oss är bekanta med det fängslande ögonblick när en speciell doft verkar ropa till oss från en fjärran plats i barndomen och det känns som om vi förflyttar oss tillbaka till det förflutna och kommer i kontakt med själva kärnan i en avlägsen upplevelse. Ibland hör vi ett musikstycke som var populärt under en viss period i vårt liv och det väcker till liv, inte minnen i första hand, men snarare ett inre mentalt galleri av bilder, känslor och kroppsmedvetenhet."

Tidigare i morse tittade jag på det fjärde avsnittet i en svensk dramaserie som heter ”Tjockare än vatten,” en mörk familjekrönika om återföreningen av tre syskon, deras liv och hemligheter. I en av scenerna sa en person, ”Vi använder ett helt långt liv för att lära känna oss själva,” och dramaserien anknyter starkt till vad Bollas skrev i introduktionen till sin bok.   

ÄNTLIGEN

Äntligen har jag funnit en vardagskostym.

Det tog nästan hela livet.

Vad det känns skönt.

Bara ett stycke tyg

skuret på det enklaste och ändamålsenligaste sätt.

Jag rör mig i min känslas flöde

utan ansträngning.

Jag kommer emot dig

och du märker lättad

hur litet det behövs.

Tänk att det dröjde så länge!


Olof Lagercrantz (Linjer, sid 40)

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln